Ett vertikalt streck
en reva
på den blå himlen
vidgar sig sakta
blir större
blir längre
River upp ett sår
rodnader
och blåmärken
blossar upp
där det just
fanns ett glimmande
klot
en glittrande
glädje
En störtande komet
som leder ner
men bort från mig
en synvilla
där den försvinner
bakom husets
rygg
som om den aldrig funnits
gömmer sig där
kurar där
med sina klor
tills det är dags
nästa gång
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar